Det här med valet om framtiden, det tynger mig! Absolut inte hela tiden, det är inte något jag tänker på varje sekund, men ibland dyker det upp i huvudet och då känns det skönt att jag har ett forum att dela med mig av mina tankar. Låt mig berätta om äventyret efter sommaren! Då är det dags att läsa master i international marketing. För några veckor sedan väcktes starka känslor för Barcelona, jag tror att jag skulle älska den staden! Mitt intresse för kultur, språk, arkitektur, fotboll, strand, storstad, god mat, etc. skulle födas varje dag. Därför åkte jag till mässan i Göteborg för att kolla in ett universitet som jag läst om. Problemet är att CSN bidrar inte med nog pengar för att både kunna betala terminsavgift och leva där.
Vad som sedan inträffade på mässan var att jag av misstag hamnade på ett litet seminarium om studier i Australien. Som ni säkert alla vet har jag ett hjärta studerande där just i detta nu! Hon upplever massor av kul saker, underbart väder osv. osv. vilket jag måste erkänna inte låter alls tokigt! Dessutom har jag hört att hon inte ångrar sitt val någonstans! Hur bra är inte det? Hur som helst så byggdes tanken om Australien på av killen på seminariet. Jag får en bra utbildning, underbara upplevelser m.m. Detta blev snabbt lika gott alternativ som Barcelona! Så varför tvekar jag?
Barcelona ligger nära Sverige, det är billigt att åka dit, jag vet att alla mina vänner och familjemedlemmar gärna skulle kasta sig på ett plan och hälsa på mig. Utbildningen där är på ett år, vilket innebär att jag får min examen fortare, men även att jag kanske inte kommer ha tid av att njuta av den där magiska staden som jag så högt hyllar. Australien å andra sidan ligger långt bort, men bjuder på ett fantastiskt klimat, ”öppna människor” och mer pengar i fickan och mindre lån (mer lån på CSN, men mindre lån totalt då jag antagligen skulle få finansiera en stor del med hjälp av banklån, eller liknande). Där är utbildningen på 1,5 år vilket innebär mer fritid, vilket innebär maximering av nyttjandet av en annan stad! Det här är bara ett utdrag av för och nackdelarna.
Idag lutar jag mest åt Australien. På grund av alla de fördelar jag redan har redogjort för och många mer! Jag tänker såhär, i Göteborg känner jag mig hemma! Så vad spelar det för roll om jag bor 5 mil därifrån (som i Std), 15 mil (som i Skövde), 250 mil (som i Barcelona) eller 1500 mil (som i Australien) om jag i alla fall inte känner mig som hemma! Och i ärlighetens namn, hur många mer gånger skulle jag åka hem om jag bodde i Barcelona jämfört med Australien, inte särskilt mycket mer skulle jag gissa! Skulle antagligen inte ha tid att välkomna alla ner heller med tanke på studietakten. Vad jag försöker säga är att ”borta bra, men hemma bäst” är ett uttryck som jag finner mycket sanningsenligt, men det betyder väl inte att ”nära bra, men hemma bäst” är det näst bästa alternativet.
För övrigt känns det också lite underligt att jag använder uttryck som ”tynger mig”. Självklart är det inte äventyret i sig som tynger mig, utan det aktuella valet! What to do? Som tur är får jag enormt stöd från mina vänner, de förstår. Jag behöver göra det här för mig själv och för min utbildning, nu måste det hända något. Så många gånger som jag har tjatat om att jag vill komma iväg att göra något, men inte gjort det. Jag gick till och med en bartenderutbildning för att öka mina jobbmöjligheter som säsongare, men någon säsong blev det aldrig! Nu är det min tur, jag måste göra det här, annars skulle jag ångra mig! Det här förstår mina vänner och de är ett enormt stöd, utan dem vet jag inte alls vad jag skulle ta mig till. Självklart inser jag att de inte kan göra valet åt mig, men att ventilera med dem gör saken mycket enklare.
Min familj däremot har svårt att smälta det. Till och med min bror som är otroligt självständig frågade mig varför jag skulle göra det. När jag först drog upp Barcelona var de jätteskeptiska till att jag skulle vara borta så länge (1 år), men jag var en bra försäljare av idén och sa att de kunde komma ner och se Zlatan, Gaudis byggnader, sola och bada. Sedan kom det, som jag tror de skulle beskriva som bomben, jag kanske åker till Australien istället. Why not!? Reaktionerna blev så stora! Det gör faktiskt att jag får dåligt samvete som jag inte borde ha. Det har jag till mina vänner och min familj. När jag flyttade till Skövde sa jag gång på gång att det är bara för tre år, sen kommer jag hem och så kommer jag inte hem! Tror de är rädda att jag aldrig ska komma hem, men hur ska jag kunna förklara och övertyga om att så inte är fallet.
Hur som helst så inser jag att borta är bra, men hemma är bäst, men vad jag också inser är att jag måste göra detta, för mig själv! Egoistiskt? nej! Svenskt att tänka så? Ja! Men jag tänker vägra tänka så. Jag vägrar tillåta min kulturella bakgrund avgöra mitt öde! Det blir utlandsstudier. Jag måste bara göra det där förbannade valet som tynger!
Igår avslutade jag en härlig dag på ett fantastiskt sätt. Efter många om och men gjorde jag och Shida oss fina och tog oss till Voda för ett (ja, ett) glas vin. På vägen mötte vi Pierre som hängde med. Vi skrattade och diskuterade om och åt det mesta. Efter någon timma tog vi oss till Kebab House för CSNmat. Det var jättetrevligt och väldigt skönt med en lagom lång kväll. Vi var hemma vid halv tolv. Då loggade jag in på datorn, vilket resulterade i en ganska sen kväll i alla fall. Trotts det är jag utvilad idag, bara lite omotiverad! Dagen kommer vara jättekul, det är bara vissa måsten jag måste klara av först. Jag avskyr måsten! Dagens måsten är att diska, plocka undan och städa, vilket är tre måsten jag halkat efter med efter en späckad vecka! Finns inget bra recept till motivationen för uppgifter likt dessa, det är bara att bita ihop och köra, KBK!
PP
lördag 26 september 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)